Blightmind

Wow.. Iv'e made it again! Jag har lyckats å gräva ner mig till den djupaste botten när jag igentligen inte bord ekunna. När jag igentligen borde va glad. Men en enda jävla meningen kunde få allt inom mig att bara brista. Jag måste släppa det.. wow, det är nu jag inser att jag är rätt patetisk endå..
Usch.. en hyffsat skön natt blev plötsligt, så jävla jobbig att jag funderar på att dra fram breven igen.. skit liv!<3
Men jag har märkt det.. det är när jag borde vara glad som allt bara går käpprätt åt fanders egna helvete och när jag borde bryta ihop totalt, som jag bara gråter en skvätt. Totalt sjukt, men sån e jag (Y)

Hur som helst så blir jag rätt fett frustrerad och irrterad på mig själv. Jag vet varför jag reagerar såhär.. alldeles för mycket vetande inom psykologin på att skylla på att jag inte vet.
Jag vet inte redigt vf jag mår som jag mår, men jag vet endel av grenarna som sitter på stammen.. å DET är så irrterande att jag helst velat vara korkad inom ämnet. men Nix.
Å med all jävla vetskap så blev allt plötsligt svårare att ta itu med. För plötsligt vet man vad man måste arbeta med å genast blev alla möjliga alternativ mindre. Plus att man inser hur hopplöst botemedel är.. woho!

Nu är jag nog mer irriterand än heartbroken. Men det märks väl på inlägget skulle jag tro. Borde kolla en film å försöka sova.. så att vi kanske slipper heartbroken delen. Men ba för att jag ger det ett försök kommer det väl misslyckas, som vanligt.

Well well, mitt liv e skit å jag e skit. Men endå, tack till er som endå står ut med mitt gnäll å finns vid min sida <3