Blightmind

Ja, eftersom jag nu på senare dagar blev as förvirrad tack vare ändringen på den där lilla dagen så SKA det väl ändå vara 19+3 idag då. Så blev lite senare än 19+1 med Belly update dårå. Men vem bryr sig, händer inte så fruktansvärt mkt på en vecka. Inte ens magen har förändrats särskilt mkt. Så i stället för att ta en ny så snor jag en från v. 18. MEN! Magen ser exakt likadan ut x)
Orkar inte bråka med min kamera bara och ja, den har ju inte växt nåe nämnvärt!

För övrigt så fortsätter livet både där inne och för mig. Vi har blivit lite lugnare med sparkar och sådär. Men ibland får vi våra ryck och hon kör en rivare där inne och ibland får man en sådan puff att man själv hoppar till. Och allt detta mest aktivt på morgonen när jag vaknar och kvällarna vid den tid då jag borde sova :P
Och personligen så går jag upp i vikt som en flodhäst. Är fortfarande allmänt blä och trött den mesta tiden så träna är verkligen en omöjlighet. I alla fall att ta eget intitiativ till det. Jag behöver en perosnlig tränare ><
Meen sen är man ju allmänt fattig och det kommer aldrig å hända, så med fötterna på jorden kämpar vi på med det vi har. Kass motivation och hormoner ;D

Jahopp, sådär dagen efter uppdaterar vi nu då. Eller 00:09 när inlägget utvecklas för att jag somnade i soffan och mor har fooortfarande inte lärt sig att väcka mig när detta inträffar D:

Hur som haver så var det de efterlängtade ultraljudet idag! Och lika pirrigt som förra gången innan orden om att allt såg bra ut kom! Herregud vad man kan stressa upp sig på en så kort stund!
Så, visst kan man aldrig lova fullständigt, men den lilla fisen ska må bra och visade  - till barnmorskans förtret - upp en väldigt pigg sida idag x) Å trotts att detta e bra kan det vara svårt att få bra bilder just då för studering och mätning och grejer :P Förutom när vi borde flytta på oss dårå, då låg vi som fast spikade!

15,2cm är den lille om jag inte är helt ute å seglar (nej barnmorskan sa det faktiskt aldrig och jag var alldeles för euforisk för att ens tänka på att fråga) men om måtten på bilderna stämmer så är det just detta mått. Och stämmer ju ganska bra med tiden också!
Och nej, jag hade räknat väldigt fint med tiden på min graviditet, jag var bara EN dag före i tiden. Vi är alltså idag i v. 19+0 och inte 19+1. Eller jo nu är det ju de, men när UL togs ^^

Och så blir det med en stor chans en liten flicka! IH! <3
Självklart går även detta inte att avgöra med 110% säkerhet. Men barnmorskan pekade ut en fin bild på "de tre strecken" som tyder på blygläppar. Så en tydlig bild på detta så antagligen en liten flicka som ploppar ut 7 November. För dett var datumet som sattes (även om de små gillar att ändra på dessa) haha!
Stolt mamma, ja men visst!

Och här är 2 av 3 bilder som jag fick med mig hem idag. Varav en ska till käre far (som glömde de då jag så duktigt somnat i bilen hem då vi droppa av han i sin lägenhet)
Sen ursäktar jag för att min kamera inte alls vill fota dem och den tredje bilden tja, den fick tydligen inte alls fastna på bild :c
Men! Closeup profil å helkropps profil !

Nå, jag har funderat att lägga upp en ny belly update varje/varannan vecka i stället för mer jämna uppdateringar.
På så vis kan man väl följa veckovis hur det förändras osv :)
Så, bilden är från 18+1 medans jag nu egentligen är i 18+4 .. men för enkelhetens skull så kör vi en update vare vecka+1.
Så, nu är ni som är intresserade med på noterna helt enkelt!



Och här ser vi då hur rumpan och armarna växer i takt med magen (y) Och det är väl nu jag ska tacka att jag endå har en rätt liten mage xD (enligt mig)
Men får skylla mig själv då jag inte alls rör på migsom jag borde längre. Men jag är så förbannat trött igen och har då rakt inte lust med något då jag känner mig klumpig å allmänt blä.
Så nej, jag är väl inte den som sitter å kvittrar likt en fågel å skiner som en sol under graviditeter.. så roligt är det inte.

Däremot är det himmlans roligt att krypet där inne börjar påpeka sin närvaro allt mer för varje dag som går!
Sjunger jag så börjar dett skruva sig där inne och ibland får man sig en ordentlig liten spark. Sedan om det är för att den gillar min röst eller hysteriskt försöker få mig att hålla käft har jag ingen aning om.. det märker vi sedan om ungen har fått traumatiska upplevelser av min röst när det bli att sjunga lite när den är utklämd xD

Och ja, sedan har jag diskuterat lite med min mor och jag kommer kräva Aurora möte rätt omgående nu i Julia när jag ska träffa min BM. För jag kan inte springa runt å vara så nervös, och bara i den vecka som jag är i!
Nej, jag är redan nu så fruktansvärt rädd för alltihop och det känns synd att förstöra graviditeten med den onödiga rädslan "/

Men det får väl vara uppdatering för denna veckan då :) Så får vi helt enkelt se vad som hän tills nästa vecka!
Vet ju att ultraljudet kommer nu den 13 och är så spänd! Hoppas åter igen att allt e som det ska..
OH! En spark <3
Ska köpa med mig en bild också och dela med mig av den ^^

TTYL

Och DÄR kom den där efterlängtade lilla show offen om att ynglet där inne ÄR vid liv trotts att det varit läskigt lugnt.
Sedan v. 16 har man ju hört att man kan börja känna rörelser där inne i form av bubblor å lite "fjärilar" och att det också kan dröja några veckor till.
För mig har det varit förvånansvärt lugnt, fram tills tiiidigt i morse då jag låg å kollade på Betnér och skrattade hej vilt. Vilket resulterade i att jag fick världens lilla kick :3 (v 18+0)
 Händerna på magen när man ligger i sängen och kollar film är numera standard och att känna den där lilla puffen fick mig att smälta. Ja mina damer och herrar, häxan surtant aka Kahlan SMÄLTE. Se på tusan.

Haha, så lite smått euforisk stolt mamma här nu ^^
Och självklart så blir man ju ännu mer ivrig tills UL nu den 13. Så spänd och hoppas ju på att allt står till som det ska! Hoppas!

I alla fall. Finns inte så mycket annat att uppdatera om just nu.
Så denna lilla nyhet får räcka.

TTYL

Tänkte - trotts att jag ligger lågt med bloggandet atm - iaf uppdatera er om min lilla mage som nu börjar växa ifrån "lilla" sakta men säkert.
Är i v. 17+1 nu och äntligen börjar magen bli en permanent bulle som inte ändrar sig titt som tätt.. alltså ett tecken på lille bebben där inne!
För övrigt ser jag fram emot UL nu den trettonde, få se så att den lilla mår bra och växer å utvecklas som den ska!

Hur som, där hade vi magen och en bit av nya håret (Y)

15+1 är vi gågna då om jag inte e totalt ute å seglar ^^ Och jag har nu fått inse att mamma kläder är att debutera i.
Men eftersom jag lär växa en massa mer så känns det surt att köpa det redan nu, eftersom jag endå lär få köpa något större igen. Och kläder är inte billigt för oss som atm e arbetslösa!
Så! Min mors vän är så himmla gullig å lånar ut lite kläder till mig så länge! Så nu debuterar vi i H&M Mama kläder.
Herregud, hade du sagt det te mig för ett år sedan hade jag antagigen ba höjt på ett ögonbryn. Haha!
Men känner på mig att jag snart får införskaffa egna. Kan ha Lisas kläder såhär långt, men med tanke på hur mycket mindr eän mig hon är så tja, lär jag ju snart få skrapa ihop te eget..

Smileyn får hindra er från att se hur förstörd jag ser ut efter lite knas sömn å träning.
I alla fall. Får väl bli update på graviditeten tills jag är hemma från Tyskland igen :)

Och nej, byxorna är inte trasiga. De e ba lite sprätta i sidorna alá trick för att kunna ha samma längre ;)
Ekonomisk ska man va! Smart Lisa!

TTYL

Sådär. Här har vi alltså min första mag-update, för det är först nu vi kan skymta en liten kulle där nere bland alla fettvalkar å rultiga lår. Haha!
Så då är alltså det här min mage 14+1 gånget. Och det är väl fortfarande mer svullnad än barnunge. Men det lilla ynglet ska nu vara runt ca. 10cm.
Jag är väldigt lycklig över denna lilla förändring. För som de flesta tror jag man alltid väntar ivrigt på sin lilla mage!
Eller som min mor så vist sa: Tills du väl fått den, då vill du inte ha den.
Och sorgligt nog tror jag det ligger något i det. Den tunga klumpen ser inte så behaglig ut för varken rygg ellet höfter drabbade av foglossning.
Men vi ska njuta i stunden? Ska vi inte!?

Jag sitter och känner en smärre panik drar över mig och irriterande nog så är det heller inte första gången. Och det har bara gått lite över 12 veckor! Hur ska jag bli om 12 veckor till och sedan ytterligare 12!?
Efter att ha kämpat med sin vikt och även lyckats tappa önskvärda kilon för att nu bara se hur de rasar tillbaka i trippel fart de försvann gör ont. Det som gör mest ont är också att veta att jag har en viss makt över det.
Att vara gravid innebär en viss viktuppgång hur du än vrider och vänder på steken och det är ingenting soms tör mig. Jag kan tappa dem igen om jag bara ger det lite tid!
Men att se det gå så fort och i denna mängd gör mig lätt illamående över mig själv.

Jag har från dag till dag enorma krav på mat. Jag bli omöjlig att tas med och mår både psykiskt och fysiskt dålitgt om jag inte får äta.
Jag har testat att äta vid bestämda mattider och ordentliga måltider och även äta smått lite hela tiden, allt efter råd av barnmorska och andra gravida kvinnor. Men ingentin hjälper då jag hela tiden måsta äta!

En annan påverkande faktor är att jag inte tränar. Jag började lite smått men lade av ett par dagar då jag mådde fruktansvärt illa och liknande och ut å röra på mig och göra mina övningar var förståeligt nog inte lockande. Men efter det kom jag helt enkelt aldrig på språng igen.
Det finns ingen motivation då jag hatar att träna! Det enda jag gillar är ridning men det har jag ingen möjlighet till och jag anser det inte vara värt risken att falla av.
Och så är det ju det här med rädslan. Jag vet att man kan träna under sin graviditet och att man faktiskt bör göra detta i bra tempo ca. 30min varje dag. Och även om jag nu vet detta är jag så fruktansvärt rädd att jag ska skada mitt barn. En sjuk men existerande tanke. Jag kan få en smärre panikattack om jag råkar slänga mig i sängen eller hoppa ner i soffan och komma på mig med dessa häftiga rörelser. Även om jag vet att de inte är speciellt farligt.

Och så är det ju det här med rökingen. Kjedjerökare som jag varit så jobbar jag nu stenhårt med att sluta röka.
Jag kan klara mig fint utan det men eftersom resten av min familj röker så blir det en och annan cigg ibland (försöker byta till nikotuggumin nu efter råd av abrnmorska) för att dämpa de värsta behoven och bara ta in nikotin och inte de andra 200 gifterna som finns i en cigg, nu när jag ska sluta.
Men att sluta innebär att du ersätter gärna ett beroende med ett annat och sluta röka är känt för att man gärna äter lite mer och därmed en viktuppgång.

Jag är inte rädd för allt det här och stör mig inte hur den hälso synvinkel vissa kanske tror. Utan för att jag är rädd att jag ska falla ner i den svacka av självhat jag förr hade när jag såg ut som en vandrande köttbulle.
Ni som själva är lite större känner antagligen igen känslan och at tnu totalt tappat kontrollen för fruktansvärt ont och jag är arg på mig själv.

Sitter du i liknande situation eller kanske varit i den? Skulle uppskatta en kommentar om hur du tog dig igenom det hela!

Förlåt för att jag inte uppdaterat på Gud vet när. Men jag har helt enkelt varken haft lust, ork eller något egentligt att skriva om. Förens nu.
Har varit på mitt första ultraljud i samband med mitt KUB test. För er som inte vet vad det är hänvisar jag till googel då jag absolut inte orkar beskriva i detalj.
Men för er som VET var det är den chansen 1 på 20.000 och är väldigt nöjd med detta och allt annat såg väldigt bra ut enligt sjuksystern.

Jag har aldrig i mitt liv känt en sådan glädje som jag kände när jag såg mitt egna barn sprattla runt där inne. Se hur den ålade runt och flaxade med både armar och ben i protest mot de hostningar jag fick göra för att försöka ändra position på den så sjuksystern kunde mäta.
Att se hur den lilla handen låg vid dens mun och hur det lilla hjärtat fladdrade likt en sparvs. Jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta, så jag låg mest tyst och bara kollade. Det var helt otroligt.
På bilden är mitt lilla paddyngel 55mm och 12v1d gammalt. Och jag hoppas nu mer än någonsin att allt går vägen.

Och här ser ni mitt lilla underverk. Det finaste lilla underverk jag någonsin sett..